De ringde imorse från sjukhuset och meddelade hcg-halten som de tog prov på igår.

Det var lågt, fyrahundranånting, och när det är så lågt så är det omöjligt att se via ultraljud om det finns ett foster i eller utanför livmodern.

Jag ska till vc imorgon för att ta nya prover, och så får vi se om det ökar som det ska.

Har inte ont i magen nu heller, lite lite molvärk på vänster sida bara.

Den ömheten jag hade utanpå magen igår och imorse har försvunnit mer och mer under dagen. Dock är jag fortfarande öm på en punkt på vänster sida.

Om det är ett nytt utomkveds så är jag övertygad om att det sitter just på vänster sida, och det känns förjävligt eftersom de har sagt att det är den sidan som är frisk. (mitt förra utomkveds var på den högra äggledaren)

jag tog ett nytt gravtest i eftermiddags också, och både jag och min sambo tyckte att det var lite svagare än igår?!

Fortfarande positivt utan tvekan men ändå svagare..

Men nu är det då bara att gå här och vänta. Morgondagens prover får jag förhoppningsvis svar på på torsdag.

Sen är det långhelg, så om jag inte blir tvungen att åka in akut så lär jag inte få komma dit igen förän mitten på nästa vecka.

Känns skitjobbigt att inte få veta vad som händer..

Jag är dock inställd på att det är ett utomkveds, att det skulle vara en normal graviditet finns knappt i mina tankar, även om jag så klart hoppas på det hela tiden.

Skulle jag börja blöda så skulle jag nästan bli glad och lättad över att det kanske är ett missfall och inte ett utomkveds..

Vi fick som sagt en tid på sjukhuset igår, för att göra ett ul.

Efter att ha suttit i väntrummet över en timme fick jag äntligen komma in.

Som jag misstänkte innan så kunde de inte se någonting på ultraljudet.

Varken ett utomkveds eller ett foster i livmodern.

Tog blodprover också för att mäta gravidhormonhalten, och de kommer ringa nu på morgonen för att meddela hur högt det är.

Imorgon kommer jag få ta nya prover, och ev ett till ul då också.

Hon sa att antingen är det ett utomkveds igen, eller så är det en tidig graviditet som inte går att se på ul än.

Jag tror dock tyvärr mer på att det är ett utomkveds.

I och med att jag haft så pass ont i magen sen i söndags. Nu har jag dock inte det, men det kan ju komma igen.

Är däremot väldigt öm utanpå magen..

Operationen på Torsdag, för att ta bort polypen på livmodern är avbokad. Om det är ett utomkveds jag har, så tar de bort den under samma operation i såna fall.

Fortsättning följer alltså, och ni får gärna hålla tummarna för oss..

På torsdag har jag tid för att operera bort polypen på min livmoder....

Jag reagerade på att min mens kom för tidigt den här månaden, och slutade tidigare än den brukar. Jag känner dessutom alltid av min ägglossning men det har jag inte nu, så igår tog jag ett gravtest bara för att... Och det visade ett tydligt plus!!

Nu är jag livrädd att det är ett nytt utomkveds jag fått!

Sen jag testade igår så har jag haft mensvärk, och nu imorse har jag fått mer ont, i livmodern..

Sitter just nu och väntar på att de ska ringa upp från gynmottagningen på sjukhuset. Och jag hoppas verkligen att jag får komma på vul idag.

Dessvärre kan det ju vara för tidigt för de att se någonting...

Jag vill verkligen inte genomgå det där en gång till!!

Jag vågar inte hoppas alls på att det är en normal graviditet, utan hoppas mer på att det är ett missfall. Det är  i alla fall bättre än ett utomkveds!

Sitter med en vetekudde på magen nu och det känns något bättre.

Skumt att jag fick ont igår efter att jag gjort testet, jag har inte haft en tillstymmelse till värk innan.

Nä ingen operation på torsdag för att ta bort polypen, men dessvärre tror jag att jag kommer hamna på operationsbordet ändå...

Tiden mellan första och andra läkarbesöket till fertilitetskliniken tyckte jag var jättejobbig.

Jag gick och tänkte på det hela tiden, och funderade mycket på vad som är fel på mig.

Eftersom hon inte såg livmodern riktigt på förra ul:et så var jag övertygad om att något inte är som det ska.

Väl där, så görs det ett nytt ultraljud och hon tycker att det ser ut som att jag har en polyp på livmodern.

Hon sprutar upp en kontrastvätska, och då ser hon att det verkligen är det.

Jag får information om att den måste opereras bort......

Hon säger också att detta inte behöver vara anledningen till att jag inte blir gravid, men däremot en förklaring till min jobbiga och utdragna menstration..

Jag frågar flera gånger om det är något farligt, men nej det är det inte.

Jag blir jättelättad samtidigt som jag är livrädd, eftersom jag avskyr både sjukhus och operationer!

Åker hem igen, och väntar på kallelse till operation..

Så var det då dags för första besöket på den privata fertilitetskliniken.

Jag var jättenervös, men trodde samtidigt att vi bara skulle på samtal första gången.

Det visade sig dock att hon ville göra en gynundersökning ändå.

Hon gjorde ultraljud, och det var det längsta ul:et jag gjort någongång. Tyckte att det var lite skumt att det tog så lång tid.

Hon sa efteråt att det hon såg, såg bra ut, men det var svårt att se eftersom jag hade mens och blödde ganska rejält.

Vi fick en ny tid, för att göra ett till ultraljud.

Det skickas också en remiss för att göra en undersökning av mina äggledare, i och med att jag har haft ett utomkvedshavandeskap.

Det komiska i detta är att så fort vi klev in där, så kände vi igen läkaren.

Det var hon som snittade mig med sonen, och dessutom hon som tog emot mig på sjukhuset när jag fick mitt utomkveds. Hade jag opererats då innan hennes pass var över så hade hon opererat mig då med.

Så nu hade hon alltså börjat på den här kliniken istället. Måste finnas en mening med att det är hon som ska hjälpa oss :-)

Månaderna gick, och jag blev inte gravid igen...

Mer och mer frustrerad blev man, och tankarna på att söka hjälp kom mer och mer. Men vart vänder man sig, när man redan har barn? (som kommit till utan hjälp)

Jag förträngde det där, och livet rullade på, utan ett plus på stickan..

Samtidigt så blir min mens mer och mer utdragen. Den kommer som den ska, men jag har mens i 10-12 dagar, och slutar inte blöda helt förän ägglossningen är över.

Och två veckor efter den så får jag ju mens igen..

Efter nyår 2011 så är jag pissless på allt som har med syskonverkstad och mens att göra, och börjar kolla runt efter någon klinik jag kan ringa till så vi får komma på en koll.

Ringer till sjukhuset i närmaste storstad och vi blir satt i kö, och hon varnar mig samtidigt för att det kommer ta flera månader innan vi ens får komma på första besöket eftersom så många står i kö.

Efter tre veckor ungefär så ringer dom, och säger då att eftersom vi redan har barn tillsammans så kommer vi inte få någon hjälp från dom....!

Kunde dom inte sagt det när jag ringde första gången??!!

Hon rekommenderade mig i alla fall att ringa till en privat klinik som dom har samarbete med så det gjorde jag...

Vi fick tid efter ett par veckor....

Dagarna efter operationen för mitt utomkveds så mådde jag dåligt, både psykiskt och fysiskt.

Fysiskt mådde jag illa, och kände mig verkligen gravid. En tanke är att jag kanske gjorde det för att all graviditetshormon då skulle ur kroppen..

Jag tänkte mycket på hur framtiden skulle se ut. Skulle vi någonsin få fler barn?

Vågar jag chansa att ev drabbas av detta igen?

Svaret var självklart, det är klart att jag skulle ta den risken, för att vi skulle få ge vår son ett syskon.

Jag trodde också att det skulle gå rätt så fort att bli gravid igen.

Vår son kom till på första försöket, och när vi blev gravida med det som blev ett utomkveds så hade vi enbart sex en gång under ägglossningsperioden.

Vi tänkte att, bara jag blir gravid innan oktober (2010) så behöver jag inte börja jobba mellan föräldraledigheterna.

Operationen var i Juni så vi hade ju "flera" månader på oss.....

Tänk vad fel vi hade....

Veckan före midsommar 2010 så hade vi haft vänner på besök hemma. Och när de gick hem så fick jag så grymt ont i magen. I hela magen, så jag trodde att jag ätit för mycket, tog en Ipren och la mig.

Morgonen efter kände jag ingenting och inte heller på hela dagen. Dan efter det skulle vi till Sthlm till min syster, men då fick jag ont i magen igen på morgonen. Då kände jag att värken satt långt ner i magen.

Det gick över efter ett par timmar.

Dagen efter hade jag ont i ljumskarna kommer jag ihåg, och öm i magen men ingen värk.

Men sen dagen efter det så fick jag sjukt ont igen, värsta gången hittils, och då var jag dessutom ensam hemma med sonen hela dagen.

Bad sambon köpa med sig ett gravtest på vägen hem, bara för att utesluta en graviditet. (jag hade ju haft mens två veckor tidigare)

Jag tog det direkt när han kom hem, och det blev ett jättestarkt plus.

Dagen efter hade jag fortfarande ont i magen, så ont att jag inte kunde stå upprätt, och inte heller ligga ner (då fick jag ont i axlarna?!) Jag ringde mädravården, men de hänvisade mig vidare till sjukhuset på grund av mina smärtor.

Vi fick komma samma dag, och under ultraljudet så såg jag direkt på läkaren att det var något fel.

Hon kunde endast se att jag hade blod och vätska i hela buken, inget foster gick att se.

De tog blodprover och sen blev jag skickad till ett annat sjukhus.

Där blev jag inlagd och de konstaterade att det var ett utomkveds på min högra äggledare.

På morgonen dagen efter blev jag opererad.

Jag avskyr och är livrädd för allt vad sjukhus heter så jag hade typ panik när jag äntligen kom in på operation. De såg de på mig och sövde mig innan de ens hade hunnit sätta kanylen.

Det var även första gången jag sövdes så jag var jätterädd för det också, och framförallt över hur jag skulle må efter, eftersom jag hatar att må illa.

Operationen gick bra. Fostret hade lossnat själv, och det var därför jag hade så mycket blod i buken. Och det i sin tur gjorde att jag fick ont i axlarna när jag la mig ner.

När jag trodde att jag hade sista mensen så var jag redan gravid, så jag var i vecka 8-9..

Den blödningen var antagligen redan då ett alarm från kroppen att allt inte stod rätt till.

Jag fick behålla äggledaren eftersom fostret lossnat, men det finns en risk att jag får det igen på den äggledaren (25-30% risk)

Jag åkte hem från sjukhuset samma dag, dagen före midsommarafton......

Min mage samma dag, rejält uppsvullen efter operationen.