Idag var vi tillbaka på Kvinnohälsan igen. Första besöket efter operationen.

Hon trodde att det var en polyp jag hade på livmodern, men nu efter analysen så tror de att det var en myom.

Helt ofarlig och analysen såg bra ut, så det känns jättebra.

Jag förstod nästan vad hon skulle säga idag, och det var just det att det finns inget mer att göra nu, utan nästa steg är i såna fall IVF.

Men hon tycker att vi ska ta en paus resten av året, för då tror hon att det kommer ta sig av sig självt. (i och med att jag blev gravid för ett par månader sen)

Utan att hon sa det så förstod jag ju att hon trodde att det sitter i huvet på mig. Att om jag slutar tänka på det så kommer det ta sig.

Det är möjligt att det är så, men hur slutar jag tänka på det när jag inte önskar mig något annat än att bli gravid??!

Till slut kom vi i alla fall överens om att vi försöker själva nu året ut, och om inget händer så ringer jag henne i början av nästa år och då börjar vi en utredning om IVF. Det känns rätt så okej ändå.

Fick hormoner utskriva också, som jag ska äta och som förhoppningsvis kommer förkorta min mensperiod något i och med att den är extremt långdragen just nu. Gillar inte att stoppa i mig tabletter och så i onödan men jag ska ge det ett försök.