Nu är det ett tag sen jag skrev här igen, mest för att det inte finns så mycket att skriva om.

Jag tycker fortfarande att det är rätt jobbigt psykiskt. Det är nu efteråt som allt kommit ikapp mig, och jag sörjer för att graviditeten inte blev normal.

Känns också som att jag är än mer fokuserad på att bli gravid nu, eftersom det tog sig nu även om det inte gick som det skulle i slutändan.

Jag hoppas att jag kan släppa det lite ju mer tiden går, för det är skitjobbigt att gå och tänka på det 24/7.

Imorgon ska jag ringa tillbaka till den privata kliniken för att få en ny tid nu när operationen är över. Får se då hur hon tycker att vi ska gå vidare.

Hon pratade förut om att göra en koll på äggledarna, men sen ändrade hon sig och tyckte att vi istället skulle fokusera på IVF.

Nu när den här graviditeten kom emellan (som hon inte vet om än) så kanske hon tycker att vi bör göra den där undersökningen ändå.

Jag kan känna att jag gärna kollar upp detta (även om jag hört att det inte ska vara så kul) för att få veta hur stora våra chanser är att bli gravida på naturlig väg.

Jag har fått min första mens nu också, och herregud... Vad jag har mått dåligt. Skönt dock att kroppen hittat sig själv igen.